onsdag 23 februari 2011

Marcus von Münchhausen-Birro

"När jag drack och härjade som värst brukade jag försöka hitta någon som kunde lägga en sval hand på min panna när jag vaknade som ett vrak. Jag har den där varsamma handen mot min panna jämt nu. Den är osynlig men närvarande. Den är mystisk men på riktigt."

Märkligt... Jag umgicks mycket med honom under en del av denna perioden, och då brukade han berätta att det första han gjorde när han vaknade på morgonen var att skicka ut flickan/kvinnan han spenderat natten med i sin trånga etta.

Han var onekligen nyktrare som full, för på den tiden insåg han att folk såg igenom lögnerna. Som nykter verkar han drabbats av dilerium...